Hur är det egentligen?

Vi börjar med förspelet: allt ifrån första samtal, till långa diskussioner till middagar till kyssar till smek, är delar av det jag vill kalla förspel. För att sexet ska bli bra gäller ett bra förspel, samtalen, diskussionerna och kemin mellan oss är viktigare än "själva" förspelet vi har precis innan sexet. Visst går jag igång på grymt förspel med kyssar, penetrering, oralsex om killen är bra på det och tar rätt i mig, men inget sex blir så bra som med en kille eller tjej som jag har en bra kemi med utanför sängen (eller var vi gör de) också. En person som du har bra kemi med och är intreserad och attraherad av kommer du förmodligen också ha en bra kemi i sängen med.

Eller är det så att detta är en lek, är det så att förspelet är ett spel? Jag tror delvis på detta- hela livet är ett spel. För tjejer som är den invecklade av oss är det ett slagfält, (tänk då ett lesbiskt par, kan berätta för de, det är INVECKLAT)! Hur som helst, det jag menar är tillexempel: vem är först med att sms eller ringa på dagarna? hur länge ska det gå innan han/hon får kyssa mig? ska jag vara nonchalant och svårfångad eller visa mitt riktiga intresse? Detta tänker vi brudar på! Allt för att egentligen "vinna" spelet, kärleken och respekten vi vill att ni ska känna för oss.

Vad lämnar detta förspelet, ska vi leka oss igenom den härliga spännande tiden av kanske en långvarig relation? Svaret blir nog att ja, vi tjejer får nog hindra oss lite för att tänka för mycket bara så vi inte förstör det roliga.



Nu talar jag visserligen för mig själv men kan tänka mig att en hel del av ni tjejer håller med mig.

För oss tjejer är början på en relation ett förspel, en lek och ett spel.
- det är vad jag tror i alla fall

Bara en tanke